Bonsaiträd och mild ångest

På söndag packar jag väskan och åker härifrån. Söderut tror jag. Eller innåt landet. Eller jag vet inte faktist. Men jag åker iallafall härifrån. Ifrån mitt light-paradis. Till helvetet. Eller så har jag hört iallafall.

Vi ska åka och hugga bambu, jag och Erik.
Det ska tydligen vara tungt och otacksamt.
Jag har gjort måna tunga jobb i mina dagar, så jag är förberedd dock.
Jag tror det tyngsta måste ha varit sommaren jag spenderade på mossen i tutaryd.
Jag, Alex och Jocke. Jocke körde traktor och jag och Alex plockade upp stockar från marken som vi skulle slänga på släpet.
Det var tungt och otacksamt det, och vi höll nog bara 2 veckor tror jag. Om ens det.

Jag misstänker att detta kommer vara liknande.
Fast vi måste hålla längre, försöka jobba ihop 1000+ dollarzz så resten av tiden här kan spenderas i framstupa sidoläge. I soffan. Eller stranden. Eller vart mina fötter nu bär mig.

När jag kommer hem till Sverige igen, då ska jag jävla skaffa mig ett bonsai-träd. Jag tror man kan likna det vid att ha ett husdjur. Som ett kattunge, fast den aldrig blir stor.
Min faster hade ett bonsaiträd engång. Jag brukade leka med mina lego-gubbar i det. Det var kul

träd
Goshin, prisvinnande Bonsaiträd (2007)


peaCe
micke

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0